söndag 5 januari 2014

Stor svensk möbeljätte

Den här ledigheten tar liksom aldrig slut känns det som. Först var vi i Värmland och firade jul ganska länge och nu känns det som att vi varit hemma en evighet. Men jag klagar inte. Vi kommer att få vår beskärda del av vardag under senvintern och våren, det tvivlar jag inte på. Idag har jag och Isolde varit på IKEA med hela freaking resten av Stockholm. Varför tar alla med sig sina ungar och åker till ett stort möbelvaruhus på helgerna? Det är helt sjukt! Ändå hamnar en där själv, irrandes fram och tillbaka mellan olika våningar, ringandes hem cirkus hur många gånger som helst för att rådgöra och be mannen mäta en gång till hur stor ram vi behöver (samtidigt som han i sin tur har en skrikande 1-åring på armen) och en lunchar en inte alls speciellt vräkig "lyxräkmacka" och försöker truga i sitt sällskap en köttbulle ("Bara en liten köttbulle kan väl få bo i din mage?") och trängs och smygsvär över alla andra som trängs ännu mer. Allt detta med en 2,5-åring i släptåg, förvisso den finaste 2,5-åring i hela vida världen som skötte sig exemplariskt trots att hon både pottränar och slutar med middagsvila just nu. But still. Jag ifrågasatte dagens val av aktivitet ett antal gånger och funderade på varför vi inte bara åkt till badhuset istället. Isolde tycktes ha roligt dock, nåt bra med besöket. Och att vi fick inhandlat de där ramarna såklart. 

Ikväll är jag och barnen själva hemma och efter bad och sen saga och välling  i soffan så somnade båda på under 10 minuter. 19:13 var samtliga ungar i djupsömn och jag high fiveade mig själv hela vägen ut från barnkammaren. Sen har jag städat, diskat, hängt tv..... Nä, legat i soffan och umgåtts med plattan. 

4 kommentarer:

Hanna sa...

Åh vad fina de är!

Hanna sa...

Ja du med förstås!!

Fatima sa...

Ja visst är de :) Och jag har vant mig vid att de stjäl uppmärksamheten ha ha

marie Hammarberg sa...

Oj det låter stressigt... Så blir det aldrig här